Vad är intressant?

Vad är värt att skriva om? Varför bloggar man? Och vad är det som ni vill veta, om mig och mitt liv. Visst vill jag också skriva en bok som alla andra. Men jag tycker inte att jag har en story att berätta. I varje fall inte idag. It's been just an ordinary day in life.
Jag har åkt roller-coaster mellan tillit och skratt och rädsla och oro. Efter att någon annan sagt mig att man inte kan begära hur mycket av livet som helst. Att man faktiskt bör nöja sig med det man har, för inte kan man kräva att det ska vara hur kul som helst på jobbet. Den ständiga frågan är borde jag stanna upp, nöja mig med en fet lön och ett hyfsat intressant uppdrag.

Jag blir mer och mer medveten om att mina beslut i livet tas på ett intuitivt guidat plan, som jag står fast i med hela min kropp och mitt sinne. Tills hjärnan, min eller lika ofta någon annans, går in och börjar tänka rent praktiskt, förnuftigt, trygghetsmässigt kring det. Och då är inte alltid mina beslut de klokaste.

Vad är det som driver mig till att alltid dra så fort det lugnar ner sig och blir hyfsat tryggt. Varför just jag ska ställa mig ute i snålblåsten. Gång på gång.

Har ännu inte förstått varför jag backade ut från mitt eget bröllop, varför jag inte kunde gifta mig med mannen jag tror mig älska. Lika outgrundligt är beslutet att lämna mitt fasta hyfsat trevliga och lukrativa halvtidsuppdrag, för att kasta mig tillbaka in i en osäker frilanstillvaro där jag måste driva varendaste idé, uppdrag och försäljning själv.