Sparrisinsikt

Har alltid tyckt att sparris varit överreklamerat. Men så händer det. R serverar de mjällaste, smakrikaste och godaste gröna stänger jag någonsin inmundigat. Inte kokta, utan ugnsgrillade. Med bara lite olivolja. Sedan flingsalt och pressad citron över.
Kolla även bild med recept hos Hemliga kockan.

Sedan får jag en lektion av Rs syster om att man bör ha den gula sparrisen på burk hemma, åtminstone om man äger en Golden Retriver. Om och när de ätit något vasst och olämpligt ska man ge hela sparrisstänger åt vovven. Då lindar sig sparrisens långa fibrer runt det otäcka föremålet och för med sig det ut ur kroppen.

Se där, var dag lite ny kunskap.